Hur orkar man vara lågaffektiv hela tiden egentligen?
Jag tror det är väldigt få som klarar av det. Inte för att vi inte vill. Utan för att vi inte alltid orkar. På samma sätt som våra barn inte alltid orkar göra så som de vill.
Vad är lågaffektivt bemötande?
Innan jag går in på hur vi ska göra ska jag kort berätta vad lågaffektivt bemötande innebär:
Det är vanligt att barn med NPF-diagnos har hög affektiv empati, vilket betyder att de KÄNNER det du känner OCH sina egna känslor. Därför spelar det väldigt stor roll vad DU känner när du bemöter dem. Om du vill att ditt barn ska vara eller bli lugn, så ökar du sannolikheten genom att själv vara det. Jag märker det tydligt i mitt bemötande av min son och har märkt att han ibland (omedvetet) använder sig av mitt lugn, och vill ha mig i samma rum för att vara den lugna balansen till det som händer inuti honom.
Så, hur håller vi oss lugna, eller lågaffektiva, då? Många av nedan strategier är bra att göra INNAN du ger dig in i situationer som vet kan bli utmanande för er båda.
1. DJUPANDAS
Långa djupa andetag påverkar oss på en fysiologisk nivå vilket underlättar för oss när vi ska gå in i och möta utmanande situationer:
- Lugnare nervsystem – i varje andetag balanserar vi det sympatiska nervsystemet, som består av det parasympatiska och sympatiska nervystemet som relaterar till broms respektive gas i kroppen. Djupandning,
- Bättre beslut – med rätt syresättning till hjärnan blir hjärnan lugnare
- Mer energi – energiproduktion med syre ger upp till 16 ggr mer energi än utan syre
2. TA VUXENANSVARET
Kliv in i vuxenansvaret där du ÄGER all trygghet och lugn i situationen. Du äger logiken, du förstår frustrationen, du förstår att eventuella fula ord och elakheter som barnet säger inte har med dig att göra. Den kommer ur deras frustration att inte kunna hantera det som händer inuti. Var teflonpannan personifierad.
3. DISKUTERA INTE
Har du varit med om att barnet börjar diskutera och förhandla i såna här situationer? Det har jag. Jag är för att min son ska utveckla sin förhandlingsförmåga, men INTE när någon av oss är upprörd. Inget bra kommer ur de diskussionerna (ja, jag har testat).
Under djupandning så skrev jag att när hjärnan får rätt syresättning så blir hjärnan lugnare och vi tar bättre beslut. Så diskutera inte när någon är upprörd. Spara det till senare. Upprepa hellre lugnt ditt budskap och var kortfattad och tydlig, vilket leder mig in på punkt 4.
4. VAR KORTFATTAD OCH TYDLIG
Det här gäller ju nästan alltid med barn som har NPF-diagnos, att vara kortfattad och tydlig. För många ord kan bli overflow i deras hjärna. När de dessutom är i affekt så är det svårt att nå in med vilket budskap som helst. Så stannan kvar vid ETT budskap. Upprepa vid behov.
5. ACCEPTERA ATT DU BARA ÄR MÄNNISKA
Ibland orkar vi faktiskt inte. Det är viktigt att vi också har förståelse och acceptans för våra egna begränsningar. Annars skuldbelägger vi oss själva och det i sig gör att det är svårare för oss att behålla lugnet och tryggheten. Du och jag, även om vi är vuxna, kan också ha dåliga dagar. Det är ok.
BO HEJLSKOV SÄGER DET SÅ BRA
Jag vill också lägga till den här listan som Bo Hejlskov skrivit:
”I arbetet med problemskapande beteende jobbar vi med tre verktygslådor:
- Verktyg för hantering av svåra situationer utan att trappa upp konflikter
- Verktyg för utvärdering av varför det blev fel
- Verktyg för förändring så att det inte händer igen
I den första verktygslådan är det viktigaste verktyget lågaffetivt bemötande.”
Anna Malcus
– För ökad förståelse och acceptande i samhället